Mina mål här i livet. Episod två.

Listan bara fortsätter

• Vara med på en filminspelning om det så bara är som statist.
• Åka Hurtigrutten (..fast som pensonär då..)
• 6 månaderskryssning, (vart som helst eller helst överallt..)

Fortsättning följer...

Först ut av allt, ett stort löfte till mig själv;

Får jag jobb efter examen så ska jag belöna mig själv och min familj en veckas solsemester i ett land med kokospalmer och vit sand där mina bekymmer kommer att vara:

1. Inte sova alltför länge
2. Vilken bikini som passar bäst till brännan
3. Vilken solstol som står bäst placerad
4. Vilken drink som ser godast ut (viktigt med vätsketillförseln)
5. Att inte äta för mycket (..som vanligt men på ett festligare sätt!)
6. mja.. få tiden att gåååå sååå saaaktaaa soooom mööööjligt!

Ett mål så gott som något!

Soffhäng

Så. Nu svalde soffan oss. Hur kan man bli så överjordiskt trött helt plötsligt? Jag har ju massor att göra, här har jag då inte tid att ligga, det är ju bara några dagar kvar tills rapporten ska vara inne och huset ser ut dom en tromb har gått igenom det. Allt är som lagt på is, jag vaknar på morgonen med visionen om en lång dag då jag ska hinna med massor av allt det där som ska hinnas med. Plötsligt är klockan 10 och dan är slut, utan att man egentligen fattade var den tog vägen. "Imorrn hinner jag mer, bara jag lägger mig i tid så orkar jag nog." Plötsligt är klockan halv ett, då vet man hur nästa dag ser ut. Precis exakt som föregående dag. "Men nästa vecka, då hinner jag massor.." Jojo, börjar se mönstret nu! Måndag- fredag, måndag fredag!
Näru, en spark i arslet, är det nån som kan fixa?

Djupa tankar..

Vad dagarna går fort, har de blivit kortare? På riktigt alltså? Jag hinner inte med det jag måste och det jag har planerat, jag vill hinna mer. Ska det vara så här?
Rätt va det är så sitter man där på hemmet och har inte hunnit med ett skit, knappt hälften än det man hade önskat..
Nu i sommar har jag jobbat med lite annorlunda saker än de jag är van vid. Oturligt nog lyckades jag schabbla till det så jag höll på att bli utan jobb helt och hållet.
Men genom ödets nyck och lite uppmuntran från olika håll så fick jag jobb inom hemtjänsten.
Det trodde jag aldrig att jag skulle jobba med igen.
Det ena ledde till det andra och innan jag visste ordet av hade jag veckorna fullproppade och höll på att jobba häcken av mig!
Det var oerhört omvälvande, jag fick lära mig otroligt mycket.
En av de saker jag lärde mig var att leva livet och njuta medans man kan, en dag kan det vara försent.
Under tiden jag jobbade dök tankar upp om vad jag ville få ut av mitt liv och vad som gör mitt liv värdefullt.
Det var många gånger jag kom hem till Conny och sa 'vi borde försöka göra de saker vi har drömt, annars kommer vi att sitta där en vacker dag och ångra oss'.
Jag började tänka på alla de saker jag ville göra, de saker jag har drömt om och listan kan bli hur lång som helst, den fylls ju på hela tiden. Den allra äldsta drömmen jag har är att bli arkeolog. Nu känns ju det lite försent, men att få vara med på utgrävningar vore helt fantastiskt.
Hade en önskan att fara till Norge länge och nu i sommar lyckades vi komma iväg. Det var så mäktigt att det tog andan ur mig, nu vill jag tillbaks och uppleva mer. Vilket fantastiskt land!
Men listan är lång, vet inte ens om jag lyckas ta en tredjedel av den under min livstid, men fasiken, jag ska iallafall prova!

Bergsklättring
Hoppa fallskärm
Hoppa bungyjump
Besöka Machu Picchu
Åka genom USA
Åka genom Australien
Åka till Island
Se pyramiderna i Egypten
Åka till Nya Zeeland
.....

Ja det var ju bara en bråkdel av det jag vill göra, vet inte ens om jag hinner med det.
Att tillägga är att jag är ändå väldigt nöjd med mitt liv, skulle nåt hända mig nu så har jag ändå fått så mycket värdefullt att jag inte har nåt att gnälla över.

Otroligt..

Man har nu då alltså varit mamma i nio år, tyckte det var nyss den lille fågelungen kläcktes och jag satt där och bara glodde och funderade hur det hela hade gått till.
Fast det är konstigt, det känns ju även som en evighet sen.
Det känns som att man inte har gjort annat. Vad gjorde vi före? Vart tog tiden vägen?
Vi måste ju ha gjort nåt med all denna tid. Gick vi bara omkring och drog bena efter oss? Fattar inte varför vi med all denna tid (och alla dessa pengar) bara tog och drog utomlands eller hittade på en massa meningsfulla saker. Näe, vi drog bena efter oss och bara myste. Det var meningen att vi skulle bli föräldrar och göra allt det där sen. Ni, 9 år senare, kan man faktiskt konstatera att vi har gjort en hel del meningsfulla saker. Huset vi har byggt (eller ja, Conny har väl gjort det) och hittat på en massa tok, mest roliga saker. Massor av skoj tillsammans med barnen, men även med många underbara vänner.
Det var alltså meningen att vi skulle bli föräldrar, vi har haft mycket roligare då!

"Man ska inte säga sånt här högt.."

..sa jag till min barn nu i helgen, "men nu var det länge sen vi var sjuka."
Mina barn tittade storögt på mig,
"Varför inte det?"
"Jo, därför då hör bacillerna det och upptäcker att dom har glömt bort oss, och då kommer dom och attackerar oss!"
"Mäh, inte är väl baciller så smarta?" säger Oscar då.
"Jordu, dom hör allt"
Jag vill påstå att jag har rätt oxå, för det var som på beställning det där. Insåg det dock försent.
Nu ligger Clara med alldeles glansiga ögon på soffan och mår dåligt, och jag mår inte bättre.
Allt detta bara för att inte jag kunde hålla tungan i styr.
Ont i kroppen i nacken, feber och allmänt blä.
Kommer att vara försiktig med vad jag säger hädanefter!

                                                

Avund..

Jo det känner jag, det erkänner jag..

Mina barn har nåt som jag aldrig fick. Jag är ju självklart jätteglad för deras skull, men samtidigt väldigt avundsjuk.

Mina barn kan gå ut genom dörrn, ta cykeln och dra till en kompis. Dom kan ha en kompis hängande här medans vi äter middag, dom kan dra runt i en flock och hitta på grejer.

Jag hade nära på en mil till närmsta människa, om man inte ska räkna med farmor som bodde på samma gård. Jag brukade visserligen ta cykeln till byn, när jag var tillräckligt gammal (11..) och det var ju inte gjort på en grisblink.. orka cykla hem sen då, lätt å få med sig polare hem.. njae.
Fram till den dagen då jag fick moppe, vart jag överlycklig varje gång sopbilen kom upp på gårn( varannan tisdag).. jag fick ju se folk.. på vår gård.
Detta förklarar nog min otroligt sociala sida, jag har nästan separationsångest. Helst av allt skulle jag vilja kasta mig runt bena på folk när dom ska åka, jag vill ju ha dom kvar! Tur att det finns en gnutta självbehärskning.

Jag är så glad att mina barn får växa upp här, hoppas jag kan fortsätta vara det. Man vet ju aldrig!

Fattigmansbröd

Mja kanske inte, men så oekonomiska som vi tydligen har varit denna månad så krävs det att man är påhittig.
Och min LCHFdiet går fett om intet iochmed detta, men nya tag sen när stålarna börjar trilla in. Fast jag börjar bli sjukt less på äggröra nu...
Det går nog till sig. Vill ha en blodig stek med bea! Mmmm... till helgen kanske! JA!

Lillsömmerskan

Sitter å syr sina kalasbyxor, så snuppigt då! Det blir ju hellre än bra men ändock, väldans ambitiöst! Kan själv-damen ibland då!

Glädje och vänskap

Vårda dina vänner, allt vad du kan, en vacker dag kan du behöva dem mer än du tror! Jag älskar er och jag ska vattna och göda er och ta hand om er som dom vackra blommor ni är. Jag älskar er!

Jo här var jag och Anna på väg ut på äventyr, mysiga och vackra som rosor! :-)

Quod te non occidit, te durat...

Per astera, ad astra..

Just nu är det hårt.

Men det som inte dödar det härdar, säger dom som vet.

Och vad det lider,  genom svårigheter, så kanske man når stjärnorna.

Det är inte målet dock som är det viktiga, utan vägen dit.

Clara 6 år

Inte helt lätt att förstå att man nu har relativt stora barn. Dessa år har gått så fort iväg så jag har inte hunnit med alls. De som inte har barn eller nyss har fått ger jag det otroligt fräna rådet, passa på å njut! Men det är nu när dom är så här stora man verkligen kan glädjas på riktigt, dock så infinner sig "större barn, större bekymmer" lite oftare i vardagen nu för tiden. Fast mer sant är nog att bekymren byter av varann, det som var jobbigt förut är bortglömt nu.

Kalas idag och igår, helgen har liksom gått av sig själv. Otroligt snälla barn var här, lite blåmärken och en kraschad tavla bara. Vi gick ut efter fikat så dom fick lera ner sig ordentligt.. så föräldrarna blev himla nöjda.

Lite lätt

Jo ok, det är bara att erkänna. Här går man omkring i livet och försöker framställa sig själv som en vuxen kvinna med ansvarskänsla och känsla för rätt och fel. Vem försöker jag lura? När det kommer till att blanda olika sorts alkohol, så har jag då inte lärt mig ta något som helst ansvar. Äh, säger ni mina vänner, det har ju inte med det att göra, det är ju omständigheterna som gör det. Hur mycket man har ätit och sovit och så vidare.. jojo. Men om man säger då, vin öl vin till steken. Laddar upp stenhårt med en turkiskapepparshot på ställe nummer två, vin på ställe nummer tre, öl öl öl TEQUILA öl öl cider, shot av oidentifierad sort öl öl, så tror jag det har mycket med själva mixen att göra. Den sista shoten och ölen är alltid bäst, man känner verkligen smaken av den. NOT. Superkrafterna kommer ju med sista drinken oxå, det är ju då man blir skitsmart, kan uttrycka sig som bäst, dansa som bäst, och framför allt gå JÄTTERAKT.
Jag byter personlighet till fylletourettesBerit, skyller inte ifrån mig alls nu. Det är ett jävla bestyr att dagenefter reda ut om jag verkligen sa rätt ut precis vad jag tänkte..
Vet nu vid det här laget, vad som händer om man villar till det bland folk. Vart hamnar sånt? Jo men på fejjan. Men i fredags lyckades jag ännu bättre, jo på vår klass afterwork festade vi ju med två ståupkomiker tillika radiopratare för Morgonpasset.
Då kan fejjan slänga sig i väggen, för har touretteBerit lyckats haspla ur sig en radda ordspyor så kommer snart nog HELA svenska folket ha hört talas om det. Japp.
Sån är jag. Jo. Men trevligt var det ju förstås. En av mina största idoler faktiskt.
Jag har visst en tvådagars bakisÅgren sittandes, malandes i huvudet nu. Undras om man vågar lyssna på radio imorrn.
Ingen som känner igen sig? Nähepp.

After Work

På O'Learys yo
Word

Mitt nya liv..?

Vad hände? Aldrig trodde väl jag att jag skulle hamna så här..  svindlande..
Bondjäntan har avancerat lite åt ett annat håll.

Frosseri

Fasen alltså, Helen och Henke har dragit mig till fördärvet. Chips godis och dricka även denna helg. Hur ska detta sluta?

Lyxlivet i obygden

Råfiskrisrullar, jäst druvsaft och skinkstekarsauna med käraste Annapanna med illrött hår!

Tid hejda dig!

Du bara rusar fram, jag hinner ju inte med!
Veckan har ju verkligen gått fort, men oj vilken vecka sen..!

Vi hade en helt fantastisk helg med Helen, Henka, Oscar och Noel i fjällen! Önskar att den helgen aldrig tog slut. Vi bodde i Henkas familjs stuga, som ligger precis bredvid backarna i Gräftåvallen. Det första våra Oscars gjorde på morgonen var att dra ut till liftarna. Sen såg man dom bara ibland, de kom in, fikade, spelade lite DS och sen drog dom ut igen.
Vi tog det bara piano, bara mös. Jag var med Clara ute i backen och såg till att hon kom med liften, åkte med henne nångång oxå i barnbacken tills hon fick in tekniken. A piece of cake.
På lördagen kunde hela familjen åka i alla backar tillsammans, Clara hade fattat galoppen.
Vi bara åt och åt, vi tröck nog minst tre kilo godis, säkert fyra chipspåsar, tacos, hamburgare, korv, fläskfile.. ja åsså vin då.. vi vuxna alltså. Och dricka.
Vi väger säkert minst fem kilo mer nu efter den helgen.
Vi var på afterski, det var så härligt, barna spelade pingis och käkade godis medan vi tryckte i baren. Jag och familjen tog sparken i liften på vägen hem, en intressant variant. På söndagen innan vi skulle åka hem ( vi gjorde oss verkligen ingen brådska) kunde Clara och Oscar åka skidor själva. Det var en fröjd att se dem tillsammans i backarna, syskonen Nördvallis, det var så hjärtat sjöng i kroppen. Då kände jag framtidens vind susa förbi, vilken fördel dom kommer att ha av varann! I mångt och mycket. De är redan som kompisar. De är för det mesta sams och hittar på saker tillsammans. Jag är så stolt över mina troll!

Nu har jag haft praktik på Söderberg och partners i fyra dar och oj va omvälvande det har varit! Man får lära sig så mycket och träffa så otroligt mycket folk. Dessa fem veckor kommer att skena iväg i full galopp men vilken otrolig chans det här är! Det är inte enkelt att komma som ny till ett nytt ställe, speciellt inte som praktikant. Vi ska ju lära oss bara ytligt de här veckorna och få överblick.

Vill bara stanna upp tiden och hinna njuta, men det enda möjliga är väl att stanna upp själv och njuta av stunden.
Jag mår så bra nu!!

Helgens bravader

helen åkerlund - Men ojojoj, nu mår vi bra! :)

Men

men nu mår vi gott..!! Ojj oj oj!

Mello 2012 :2

Ja och här hjälps dom åt nå väldigt!!

Mello 2012

Våra män diggar Ranelid... eller jao.. den där tjejen kanske..

Äntligen!!

Nu så!

Nu är jag här, där nästa utmaning tar vid.
Nu har vi tagit oss igenom ännu en fas med hektiskt schema, mycken stötning och blötning, med pannan i djupa veck.

Äntligen är företagsekonomin och placeringsrådgivningen besegrad och jag hissar flaggan för mig och mina underbara studiekamrater, vilka stjärnor vi är!
Vi har haft en underbar tid tillsammans, vi har skrattat så tårarna har sprutat, vi har pluggat och läst och verkligen försökt banka in fakta och formler i huvudet på varandra. Vi har verkligen kämpat på bra och jag är otroligt stolt över mig själv och oss!
Nu väntar som sagt nästa utmaning, praktiken! Är så otroligt taggad, det ska bli så jävla kul! Vill gärna börja nu!
Men nu ska vi ta det piano och dricka och äta gott hela helgen och inte ha några bekymmer alls!
Bara ladda upp och köra hårt resten av våren!
God helg på er!

Ärvegods

Jo den här klänningen då var tydligen min favorit när jag var plutt. Den är ju inte sådär bildskön direkt, men riktigt söt på nåt oskyldigt vis. Tror den har fått ett nytt fan iaf..

Jomen

Det här är plugg!!

Storkillen min

Han lärde sig att göra gröt på skolan, troligen ett av livets viktigaste lärdomar. Nu har mamma fått det ännu bättre, snart kan jag sitta å spela DS medan middan i princip lagar sig själv!

30 årsfest!

Ikväll firas att Elin Morelius och Jonas Strömberg fyller 30! Och att jag fick VG på fek-provet! Jag och min älskling är uppklädda och fina, nu är vi på g! Vi och bästa Malin och Christian är snart på pickalurven!

Fiskelycka

Lyckades få upp en sån här gäddstackare idag,

Vikarn

Softar på Vikarn idag igen! Helt fantastiskt underbart!

Panikplugg

Höga prestationer sista dan innan tentan kräver höga sockernivåer i blodet!

Sorry

Jag vet.. jag har varit skitdålig på att skriva nu, men den här veckan är det hårda bud! Tenta i företagsekonomi på fredag... Är nära nog illamående av prestationsångest, har total kiwiskalle, vet knappt vad det är för dag! Så hav förbarmande, återkommer med uppdateringar.. om jag överlever! :-)

Helt makalöst

Underbart har vi haft det idag! Som vanligt!

Synd att klaga

Vi sitter vid klipporna på Vikarn, barna klättrar och vi solar...tja, jag har klättrat en hel del jag oxå, jag ju som inte låta bli! :-)
Det blåser lite men allt kan ju inte vara perfekt..!

Mums

Som karameller

Så himla söta! Det var en tjej som blev ruskigt glad idag när hon fick dessa av mormor. Jag tror mormor ville ha ett par själv, kan hända att mamman vart lite avis oxå kanske.
Idag har vi i vanlig ordning piskat lederna med the snowmobils, och hunnit med hela två kalas. Nu eldas det i bastun och jag ligger i soffan och har tårtmage och kakillamående. Tror starkt på total avhållsamhet av bullartårtagodiskakor nu ett bra tag framöver. Drabbades även nyss av panikuttråkhet.. Undras om det kan botas med UNO?
Fortsättning följer.

Nähee

Äh det gick åt pipan, Oscar var inte riktigt kry än. Knepigt med den här influensan.. Den kan liksom inte bestämma sig! Nåväl, jag kan ju plugga ändå.. strax. Hade sett fram emot att se en annan del av byn idag bara. Tänkte dra bort till Lena och bli serverad kaffe.
Nu känns det som att min lille vän kan titta på tv lite till medans jag tar en prommis i solen.

Krya!

Hoppas vi på att vara imorrn.. Nu har vi kurerat i tre dagar och det ser ut som att de små älsklingarna får komma iväg och se annat än de här fyra väggarna.. och annat än tvn och det älskade DSet. Clara blev nästan grinfärdig när inte Camilla kom förbi idag. "Men du sa ju att hon skulle komma..!!" Tror hon behöver träffa folk...!
Men jösses va lugna de har varit, tror inte att jag kan komma ihåg nån gång som de har varit så här sjuka..
Igårkväll chockade dom sina föräldrar igen. "Kom Clara, vi går upp och kollar på film i mitt rum", säger Oscar.
" Ja, då kan vi göra oss ordning för sängen på en gång!" säger Clara då.. Vi två som fågelholkar..
Underbart, jag ser en ljus framtid hägra! :-)
Är så himla stolt över mina älsklingar, det är så man får tåren i ögat.

Ja det ser ut att bli ännu ett spännande år! Det riktigt pirrar i mig av förväntan.. praktik, Clara börjar förskoleklass, examen till jul.. men äntligen en ny sommar att se fram emot! Bara det.. !!

Ja fast..

..jag vet inte jag.. det fattades nåt. Det var roligare att baka faktiskt. Det får bli bjudisar. Kom och fika! :-)

Löjligt god...

Sa min dotter att den här skulle va..!

Pluggeliplugg

Å sånt... :-D
Måste ju kolla vädret!

Monday monday..

Är nog tvungen till slut att erkänna att det har varit ruskigt mycket sjuka i vårt hus detta år. Oscar har haft kraftig hosta i två veckor, dock ingen feber. Han har varit väldigt pigg ändå, kört på som vanligt.
Inatt kom Claris inkrypande under täcket, het som en bakugn.
När jag serverade Oscar gröten imorse kände jag på hans panna att det inte alls var läge för friluftsdag i Sidsjön för honom. Snacka om besviken pojke! Det var hjärtskärande. Han blev så ledsen för att han inte fick gå till skolan. Då borde det betyda att han trivs..

Nu har jag fått reda på praktikplatsen och jag är supernöjd! Nu vill jag verkligen iväg och börja på en gång! Spännande kommer det att bli!

Fattar inte vad det är men idag känner jag mig lite som Yoda, balar taklänges men är oerhört klyftig..

Söndagskarate

Vi tog med My och kollade in andpacket vid Sidsjön medans Oggy kör spark och slag.

Söndagstur

Tog vrålåkena våra och drog till Sörböle för förtäring.

Åsså sur då

Vi är nog antagligen världens sämsta föräldrar som tar ut barna på isen så dom måste frysa. Stackars barn.